26 juni

Jag fick värsta deppslaget här innan så jag började gråta men det var både pga av glädje och sorg, men sån är jag utan att jag vet riktigt varför jag blir så sentimental och emotionell och en massa sånt, men det är jag faktist glad över att jag vågar dela med mig av mina känslor ibland x)
Faktist så tror jag att det är en viktig del av en människas liv, att våga visa sina känslor och vara ärlig både mot sig själv och andra.

Förresten jag har ett stort jävla rivmärke på min vänstra del av magen för att Trixie rev mig med sina feta klor när hon skulle jaga efter en katt, den där dumma lilla apan, så det gör sjukt ont nu, det började blöda och det vart ganska så djupt men jag överlevde ändå. Tur var väl det..


Men annars så är allt bra, jag är just nu trött av många anledningar.

Jag återkommer väl senare ifall jag har något i övrigt att tillägga


Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (det är bara jag som ser)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback

RSS 2.0