good morning Baltimore

Det känns verkligen som att jag misslyckas med allting som jag försöker göra och jag hatar den känslan som alltid stannar kvar inom mig. Jag vill inte att någon tycker illa om mig, jag har gjort massor med korkade fel i nästan hela mitt liv för att jag fick en dålig början och jag tycks inte kunna ta mig ur det.

I hela mitt liv enda sen att jag var kanske 4 eller 5 år gammal har jag varit utanför alla slags gemenskap, har nästan aldrig haft vänner bara för att jag är så himla blyg och jag snackar nästan aldrig. Folk har aldrig fått chansen att lära känna mig vilket jag ångrar så oerhört mycket för jag vet ju vissa som jag tycker verkar snälla och som jag gärna hade pratat med om jag fick chansen men tydligen så är jag inte tillräckligt intressant..?
Jag vet inte vad jag ska tro, jag vill ju liksom inte förstöra eller vara i vägen för någon men jag gör misstag gång på gång och jag vill jätte gärna kunna förklara hela historian för någon, men var hittar jag någon som vill lyssna och förstå?

Jag är trött på att bli missuppfattad, kanske är det så att jag är lite för framåt i vissa fall men jag är så osäker och har så dåligt självförtroende hur mycket jag än försöker.

Jag har alltid tyckt att jag har varit ful jag vet att utsidan inte är det viktigaste men jag har hatat mig själv så mycket att jag gråtit över det och det låter ju helt sjukt, som att jag vill ha uppmärksamhet eller vad som helst men det är alls inte grejen jag vill bara tala om att det finns faktist dom som har blivit uppväxta i vetskap om hur svaga de är..

Jag tycker jätte mycket om de få vänner som jag har för att de inte påpekar mina svagheter och hur udda jag är, min musiksmak, mina intresse.. Allt det som jag aldrig vill prata om egentligen bara för att jag vet hur annorlunda det är för de andra i min ålder.

Jag har haft en fri uppväxt och jag har alltid gjort det som jag själv vill och det har jag inte haft problem med men jag har varit så himla osocial och hela tiden byggt upp en personlighet byggd på alla mina dåliga sidor och det är ingen som har noterat det och pga av det så har jag hela tiden haft problem med skolan, och även annat och det är hur jobbigt som helst, plus att Aspergers syndrom som jag också har orsakar total kaos i mitt liv.

Man är inte mer än vad man gör sig till men man kan också bilda en personlighet och en fasad av dåliga energier när andra påverkar...
Kommer aldrig någonsin förlåta vissa människor

.



Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (det är bara jag som ser)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback

RSS 2.0